Hallsta Triathlon

Nu kommer det ett sådant där långt inlägg igen..

CIMG7692

Hallsta Triathlon i Hallstahammar gick av stapeln i söndags, den 1 juni. Tävlingen har legat mig varmt om hjärtat ända sedan jag testade triathlon för första gången 2007. Körde då motionsklassen och bröstsimmade mina 400 metrar i utomhuspoolen innan cykling och löpning i försommarvärmen. Det var också då man fick syn på kända triathleter som Jonas Colting i växlingsområdet, och när man sedan fick se eliten tävla i hejdundrande farter kunde man inte bli annat än fast på kroken (inte bokstavligt talat alltså, som Annie Thorén blev i söndags.. se bild). Testade tävlingen flera gånger senare, och det blev alltid riktigt härliga och kämpiga upplevelser.

Samåkte till Hallstahammar med Christina Hultman och Gustav Eskhult, i sommarvärmen. Vilket väder. Det var som bäddat för en grym racedag. Nervositeten och tävlingsnerverna var klart närvarande, och toalettbesöken 24 timmar innan start hade i vanlig ordning haglat tätare än en vanlig helg.  Riktigt härligt att vara på plats i tävlingssammanhang igen. För varje gång lär man känna desto fler och om man är på rätt humör kan det blir kusligt bra stämning hela dagen, med bra snack. Till och med mor och far, hade letat sig dit.

Småstressigt inför start som möjligt, men fick till en skaplig uppvärmning och ett kortare insim i det något svala vattnet. Startskottet gick och det var full fart iväg. Positionerade mig bra ganska snabbt, bredvid bland andra Rickard Carlsson. Blev riktigt trångt runt bojarna, även om det var många hundra meter till första boj. Spännande! Såg att Fredrik Ahlinder hade gått loss, men att jag låg med i förstagruppen på typ Djurbacks och Sandörs fötter. Jag tänkte att snart, snart orkar jag inte hänga med här framme i täten längre. Men jag borrade mig kvar och gick sedan upp tillsammans med Sandör, Djurback, Ludwig Fleetwood, Axel Ek och någon till. Vilken simning! Full fart ut genom växlingsområdet och upp på cykeln för att slita ikapp Ahlinder och Djurback som fått en liten lucka. Då lät det lite konstigt från Ludwigs cykel. Punka. Jävla skit. Tänkte mig tillbaka till Skandis GP, glad för att jag fortfarande hade luften kvar i däcken, men led nåt fruktansvärt med Ludwig som fick kliva av banan. Nästa gång mannen! Då ska du få visa vad du går för.

Till slut kom jag, Djurback och Sandör loss på cykeln och vi samarbetade bra. Vi distanserade andraklungan med 20-30 sek per varv fick jag höra efteråt. Efter 2 varv av 4  bestämde Djurback att det var dags att göra något, så han stack iväg och fick en liten lucka. Jag lät Sandör jobba ikapp större delen av luckan… Väl ikapp så satte jag in min stöt. Tryckte allt jag hade och försökte gå loss. Mitt bland all fantastisk publik. Vilken känsla! Och jag fick en lucka. Fortsatte stenhårt upp till toppen av banan och väl där blev jag tveksam till om det var så smart. Benen kändes rätt slut kan jag säga. Men efter en stund kom jag in i det och jobbade på hårt för att bibehålla luckan, vilket jag lyckades med ända in till växling, även om de tog in lite på mig på slutet (delvis på grund av att Djurback ryckte igen..).

Först ut på löpningen! Med en lucka på kanske 15 sekunder. Bara 3 varv att löpa. 5 kilometer i tävlingsfart. Det var längesedan. Tur att man har lite muskelminne sen förra sommarens tävlingar. Insåg att luckan troligen var för liten för att jag skulle hålla de två superlöparna bakom mig, men jag pinnade på så gott jag kunde med mina, i nuläget smärtfria och inte särskilt löptränade, ben. De sprang om mig efter ett knappt varv på löpningen. Fick istället Amanda Bohlin framför/bakom mig, som ledde damloppet. Fan vad hon kan springa alltså. Vi sprang ihop mina resterande två varv, och jag gick sedan in som grymt glad 3:a i loppet!

Sist jag körde Hallsta triathlon var 2012 och då kom jag nöjd in på 12:e plats, och söndagens sammandrabbning resulterade i en 3:e plats. Denna gång bakom snabbe Gabriel Sandör som tog hem det hela 10 sekunder före Jonas Djurback. När jag kom 12:a år 2012 så var Gabriel efter mig i resultatlistan, vi båda har alltså tagit ett par kliv framåt sedan dess om man säger så! Även om Gabriel må ha tagit några fler kliv än mig…

Fullständiga resultat här!

Inga ursäkter här nu, bara lite rolig information: Jag sprang 1:20 långsammare än snabbe Sandör, men är ändå nöjd med tanke på att jag inte löptränat så mycket sen i somras. Gjorde en snabbkoll på hur många kilometer jag egentligen sprungit sedan årsskiftet och kom fram till att jag simmat ungefär 25 % längre än vad jag sprungit.. Vore kul att få löpträna som det är tänkt någon gång och bli av med benhinneproblemen en gång för alla. Senaste veckorna har det dock gått framåt igen. Hoppas det håller i sig nu och att jag inte får världens bakslag efter loppet. Men å andra sidan får man ju mer tid över till simning och cykel om man inte kan springa så mycket..

Hursomhelst, det är efter dagar som denna som jag förstår varför jag håller på med den här idrotten!

Och nu är det såhär att.. bara för att jag tycker att denna tävling var minnesvärd, och att min kära mor var duktig med kameran, och jag råkade hitta videoredigeringsverktyget på min dator.. så klippte jag ihop min första racevideo, som dessutom har tillagd musik (som jag nu efteråt inser hade kunnat vara bättre tajmad). Lite ego kanske, men ni kan kolla in den nedanför om ni vill. Coolt va?

Och med en så vacker och högupplöst video som den, så vet jag inte om det behövs nåt mer bildbevis från tävlingen. Men här kommer ett par stycken ändå:

CIMG7691

På min väg till simstart. Kanonkul! Nu kör vi!

CIMG7712

Inte alla dagar man får leda damtäten!

CIMG7715

Lyckades skaka av mig alla damer utom en..

Nu blev det mycket bilder på mig, men det råkar ofta bli så när bilderna knäpps av min mor. ❤

Under loppet fick jag dessutom chansen att, i skarpt läge, testa min nya våtdräkt och tävlingsdräkt (Orca) från Triathlonbutiken.se, samt löparskor (Pearl Izumi) och tävlingshjul (Fast Forward) från Mantra Sport. Jag tycker prylarna fungerade finemang, och det är kul att få tävla med bra grejer. Därför förtjänar de givetvis lite uppmärksamhet här!

Nästa stopp: Uppsala 15 juni, för den första deltävlingen i Danske Invest Triathlon Series! Testade att simma banan idag 4 juni, med P4 Uppland som backup på bryggan. Se filmer om hur det gick till här och här! Vattnet var något svalt, men det var en kul känsla att få simma i centrala Uppsala. Nästa gång kommer det förhoppningsvis att vara fler i vattnet, och större publik! Kom igen, anmäler er nu!

/Oskar

Snart så.

Mycket har hänt sedan senaste inlägget. Ni anar inte. Och mer är på gång.

Eller ja, inte så mycket, men jag kan radda upp några punkter för er:

1. Har kommit hem från lägret med stort L. Det vill säga det läger som gick av stapeln häromveckan på Playitas, Fuerteventura, Kanarieöarna. Ett läger tillsammans delar av landslag och utvecklingslandslag i triathlon. För mig, som inte är någon särskilt van utomlandslägerdeltagare, så var det som att vakna upp ur en dröm, när jag kom hem till Sverige igen. Att dessutom välkomnas av snöstorm där på Valborgsmässoafton var kanske inte det allra trevligaste. Men för att samla kraft är det då bara att blicka tillbaka på de soliga timmarna vi fick på Playitas och hur roligt vi hade det där.

2. Testar just nu en ny typ av behandlingsmetod för att bli av med smärtorna i mina underben, så att jag kan få börja springa ordentligt. Kan säga så mycket som att det handlar om stötvågor. Spännande! Det är många som blir tvungna att lyssna på mig och mina förklaringar till varför jag inte är med och springer, på olika sätt. Men att dra hela historien varje gång går mig på nerverna. ”Snart så”, är något man kan svänga sig med, för att både visa på att jag inte springer nu, men en dag… En dag. Då, då ska jag springa. Inte imorgon, men snart så.

3. Har fått åka på värsta gräddfilen hos svenska cykelförbundet, bara för att jag skulle få licens och grejer i tid för att få köra i seniorklassen på Skandis GP här i Uppsala imorgon! Perfekt att sadla om till cyklist när man råkar vara löpoduglig. Jädrar alltså, vad jobbigt det loppet kommer bli. 15 varv på en 2km-bana där man bland annat ska uppför en låång backe till Slottet, samt nedför ett fett teknisk kullerstensparti med 90graderskurvor vid Domkyrkan. Spöregna kommer det säkert också att göra. Med andra ord, om jag inte kraschar och slår ihjäl mig så kommer mina ben vara helt förstörda efter själva urladdningen. Oundviklig smärta på imorgon alltså, även om jag klart föredrar utmattningen framför kraschandet, om man skulle få välja. Och då kör jag inte ens i elitklassen, där de kör 30 varv.. Men det ska nog gå bra, jag är fulladdad. Fulladdad med nervositet och förväntningar.

4. Men även om det är cykelrace i antågande så känner jag mig i nuläget mest som en simmare, om jag jämför med mitt tidigare jag. Simboosten på Playitas har helt klart gett utdelning, och det går undan ordentligt i poolen här hemma, med mina mått mätt. Känns skönt att få världens skjuts i varje armtag! Hoppas det håller i sig tills benen är hela och säsongen drar igång bara..

Med andra ord, säsongen närmar sig. Det pirrar i kroppen. Löpbenen är inte riktigt på min sida, men att få simma och cykla fort är kul det med!

IMAG0715

Punkastopp på Fuerteventura. Emil Dansk cyklade såklart ner i det enda hålet som finns på hela ön.

IMAG0735

En vanlig syn. Frukostsvullandet.

IMAG0730

En vanlig syn. Relax-lunchmackan på balkongen.

IMAG0838

Nya hjul, ny styrlinda och gul testsadel (hela rasket från Mantra Sport!) – imorgon, söndag 11 maj, kl 10:30 går starten för Skandis GP! Ses vid slottet.

/Oskar

PS: Kolla in min nya flik på hemsidan: Samarbeten

Lägeruppdatering från Playitas

Halloj! Timmarna rullar på bra här i solen, känns som att man har varit här länge trots att vi bara kom hit i tisdags.

Vi har bland annat cyklat flera turer, med tuffa farter i bergen. Riktigt svettigt bitvis! Simningen går bättre, även om poolen fortfarande upplevs som snuskigt varm.

Imorse skulle vi simma öppet vatten, men när nästan alla av oss hade bränt någon kroppsdel på brännmaneterna så insåg vi att det kanske var lika bra att bryta.. trist! Vi får försöka senare idag igen. Vattenlöpning blir det också, bland annat. Mycket vattensport!

Bor för övrigt tillsammans med Emil Dansk och Annie Thorén, och de andra bor i rummen bredvid. Blir riktigt bra häng både mellan och under passen!

image

image

Hörs senare!
/Oskar

Härliga nyheter!

Hej! Nu tänkte jag presentera två glädjande nyheter som båda är mycket positiva, som gör det lite extra svårt att se negativt på framtiden och tillvaron (se förra inlägget).

1. Venkanto / Triathlonbutiken.se

Inför säsongen 2014 har jag inlett ett samarbete med Venkanto / Triathlonbutiken.se. Peter Dörlich och Susanna Dörlich som leder företaget har ni säkert kunnat se frekvent ute på tävlingar, både på och av tävlingsbanan. De är leverantörer av produkter från Orca, som bland tillverkar våtdräkter som många av de snabbaste triathleterna i världen simmar i. Triathlonbutiken kommer främst att hjälpa mig med just våtdräkt och tävlingsdräkt inför säsongen, vilket är riktigt kul! Under förra årets tävlingar, både med och utan våtdräkt, så slog dig mig ganska hårt att att det ju borde vara stor skillnad på vad man simmar i.. Därför ska det bli riktigt spännande att få tävla i ordentlig utrustning i sommar.  Passa på att kolla in deras hemsida för att se vad mer för produkter de erbjuder!

Stort tack!

tributikorca2

 

2. Triathlonlandslaget och Playitas

En annan mycket rolig nyhet är att jag fått möjligheten att åka med svenska triathlonlandslaget på läger! Lägret kommer utspela sig under två veckors tid på Playitas, Fuerteventura. Och det från och med idag! (tisdag 15 april.) Hela landslaget åker inte med, men det kommer nog bli grymt skoj och bra sparring ändå! Den plats jag har fått motsvarar väl en typ av utvecklingslandslagsplats och jag är därmed inte en del av det ”riktiga” landslaget (Landslagstruppen 2014), som består av ett gäng grymt starka grabbar och tjejer. En dag kanske man kan få vara med i den listan, men då måste jag få ordning på mina skadade underben först så jag kan börja löpträna ordentligt..

Alltså, nu väntar två veckor med sol och värme, samt massor av träning med bra sällskap. Kan inte bli bättre. Eller jo, att vara helt ledig vore såklart trevligt, men lite skolarbete måste hinnas med under tiden. Så 100% proffsliv i två veckor blir det inte, men det är bra nära!

På återseende! – Och då kommer ni få se en supersnabb triathlet (eller ja, cyklist och simmare i alla fall) med schysst bränna (eller ja, cykel- och badbyxebränna) istället för en blekfet (eller ja, buffén på Playitas är nog nästan det bästa i matväg man ens kan önska sig, svårt att inte maxa matintaget där) student (eller ja, kommer nog fortsätta plugga lite grann även efter lägret)..

 

Mycket nytt!

Tjenare!

Nu har jag vaknat ur vinterdvalan. Tänkte chockstarta försäsongen med en ny hemsida (fett snygg, right?..) och lite nyheter som jag tänkte berätta om.

Första nyheten: Ny klubb!

IK Fyris Triathlon var den klubb som tog mig till sin famn, lärde mig simma och fick mig att tro på mig själv. Ur relationen med IK Fyris kom mycket glädje, nya kamratskaper och en hel del svett. IK Fyris kommer alltid att vara en stor del av mitt triathlonhjärta. I Uppsala finns det också en annan triathlonklubb, IF Mantra Sport, som jag nu kommer representera i sommar. Dessa två föreningar samarbetar mycket och vi har bland annat en gemensam, mycket prestigefylld, KM-serie.

Jag känner mig riktigt taggad inför samarbetet med Mantra Sport, både som klubb och som nytänkande företag, och det kan nog komma att bli riktigt bra. Dessutom är ju Fredrik Swahn, som är lite utav huvudpersonen i Mantra Sport, en riktigt hyvens kille som är svår att tacka nej till när han hittat på något nytt och spännande.

Se förresten till att kolla in Mantra Sports nya träningslokal, alldeles bredvid den nyöppnade butiken i Sommarro, Uppsala! [ Kartlänk ]

I i ett senare inlägg kommer fler nyheter gällande kommande säsong, som ju snart drar igång! Men först kollar vi in de sista milen i Ronde van Vlaanderen och ser uppgörelsen mellan norrmännen, Cancellara, Sagan, Boonen och de andra. [EDIT: Cancellara vann.]

/Oskar

mantrasport

Säsongen 2013

Antalet ord skrivna på bloggen är, som tur är, omvänt proportionellt mot (9 okt: uttrycket editerat pga klagomål) hur mycket jag har för mig till vardags. Därmed kan man enkelt se att jag har haft en del för mig sedan mitt senaste blogginlägg.

Stor del av mitt fokus har legat på favoritsporten triathlon. Jag följde upp den första deltävlingen i Svenska Cupen, Halmstad (se tidigare inlägg), med de tre resterande tävlingarna, och som tur var lyckades jag återupprätta mitt självförtroende, och se att jag faktiskt har någonting att göra på tävlingsbanan med de andra seniorerna.

Västerås, olympisk – på en sval sommardag lyckades jag äntligen få till en bra simning (!) och cyklade järnet tillsammans med Rickard Carlsson och samlade upp en efter en framför oss (Fleetwood, Sarwe, Sandör), och stack ut som löpare nummer tre i totalen. Slutade som sjukt glad 6a. Hur skulle jag kunna toppa detta?

Malmö, sprint – Jo, genom att prestera ännu bättre typ längst söderut i Sverige. Fick till en enligt mig ganska kass simning där jag tappade många fötter, men kom ändå upp skapligt långt fram och fick till en sjukt bra cykling, återigen med Rickard Carlsson och även med småkrasslige Stefhan Andersen på släptåg. Låg i rygg på Carlsson som 5a och var galet nöjd med det. Vi tog ikapp och om Sarwe, och jag lyckades trots Rickards starka ryck hålla mig kvar och spurta om på slutet. In som trea! Pallen i Svenska Cupen, helt sjukt.

Jönköping, olympisk SM – Efter Malmö var det dags att ladda om, för sex dagar senare var det på’t igen. Denna gång med lite hårdare konkurrens, bla i form av flera vassa långdistansare på startlinjen. Fick till en, i mina mått mätt, grymt bra simning och lyckades samarbeta med en grupp för att ta ikapp gruppen framför och sedan bilda en stor andraklunga. Ut på löpningen fick jag direkt släppa några ryggar, för att sedan bli omsprungen lite till. Lyckades dock återigen ta Rickard på spurten. Sorry mannen! 🙂

Körde även några andra tävlingar här på slutet. Knivsta Triathlon, Sundborn Triathlon, Rembotrampet 100km , Sigtuna Stadslopp 10km – där alla loppen slutade med seger. Först i mål är alltid först i mål, oavsett konkurrens eller storlek på tävling.. En rejäl motivationsboost, som jag kommer kunna leva på länge!

Några andra glada nyheter som jag tänkte dela med mig av är att jag numera har en plats i Dala Sports Academy, med Tomas Viker som tränare. Tomas har och har haft flera duktiga triathleter under sina vingar, inte minst kortdistansarna Joel Vikner och Jenni Nilsson som båda två radat upp SM-medaljer under sommaren, samt fina prestationer utomlands. Och dessutom verkar miljön i Falun med DSA-gänget och de bra anläggningar som finns att tillgå riktigt bra! Det är nästan så att man klurar på att överge studierna i Uppsala och bara flytta dit, men det får nog vänta lite.. Som det ser ut nu så ska det nog bli bra här i Uppsala också, med småläger i Falun någon gång i månaden.

Önskelista inför nästa år: Att kunna jobba på bra med simningen för att kunna kliva upp ur vattnet och hamna i en mer framskjuten cykelklunga (helst förstaklungan såklart..). Samt få bort mina småskavanker i benen som kommer och går så att jag kan springa felfritt under vintern för att därefter kunna springa ifrån desto fler nästa sommar..

Med andra ord lämnar jag nu triathlonsäsongen 2013 bakom mig. En säsong där mycket har varit nytt, där många lärdomar har gjorts, flertalet kamratskaper bildats och förstärkts. Jag är helnöjd och förvånad över hur bra allting har gått. Förra året var ju trots allt första gången jag testade på seniorklass i triathlon överhuvudtaget. Blev till och med nyligen uppmärksammad med en helsida i Avesta Tidning! Jag menar, det är nästan som att jag redan är färdig för pension och kan lägga cykeln på hyllan..

Efter lite vila och återhämtning, samt bekämpning av en förkylning så går jag nu in i höst- och vinterträningen, där grunden inför säsongen 2014 ska läggas. Och med en säsong som denna bakom mig, kommer jag att ha mycket att motivera mig med när vädret är som värst och benen är som surast.

malmopall
Bild från en av sommarens höjdpunkter. Tredjeplatsen i Malmö. Var dåligt med bilder från den prisutdelningen, så jag stal en halvbra bild (det är jag i den gula dräkten..) av Gabriel (som kanske stulit den av någon annan, men det kan ju inte jag veta). Hoppas det är okej!

Kämpa på! Vi hörs.
/Oskar

PS.
Förhoppningsvis kan jag träna på som jag ska, vilket då kan innebära en  v i s s  fördröjning bland blogginläggen. Hehe. Men kika in här när ni känner för, och har ni tur kanske ni får något nytt att läsa! Samt.. som ni kanske redan märkt har denna blogg även bytt fokus lite. Från Irland till idrott. Men det kanske inte gör något. Hej!
DS.